Vilken magisk afton!

Vilken afton, VILKEN AFTON! Har egentligen precis hämtat mig från gårdagens drabbning. 16 000 på läktaren, seriefinal, konungens återkomst och seger. Får nypa mig i armen för att inse att HIF är tillbaka, HIF ÄR TILLBAKA!

Visst inser jag att detta inte betyder SM-guld, jag inser också att det inte ens betyder Royal League. Allsvenskan är helt jämn och det finns fortfarande många lag som kan ta hem Lennart Johanssons pokal. Det jag vill få fram är att HIF är tillbaka som ett potentiellt guldlag. Det snackas fotboll i nordvästra Skåne igen, inte ekonomi och inte slösaktiga tomtar. HIF har ett lag med spetskompetens (Andy, Atiba, Graulund) och dessutom en bredd som jag har svårt att se i de andra allsvenska lagen. I gårdagens match var exempelvis en sydafrikansk landslagsspelare på läktaren.

Det blev en 2-0 seger mot serieledarna och jag tycker helt klart att HIF vann rättvist. Samtidigt måste det påpekas att DIF skapade ett antal riktigt heta målchanser som kunde ha resulterat. Den första halvtimmen var bland det svettigaste jag har sett HIF prestera. Djurgården var knappt över halva plan och HIF:arna erövrade bollen så fort de blev av med den.

Daniel Andersson var suverän i kassen och backlinjen framför gjorde även de en bra match. Extra plus till Wahlen som var väldigt säker bakåt och mycket delaktig offensivt.

På mittfältet gjorde Atiba en fenomenal första halvlek och övriga mittfältare var också lyckade. Graulund hyfsad på topp.

I tabellen (http://www.svenskfotboll.se/Table.asp?TournamentId=27920) gick HIF nu upp på samma poäng som Djurgården, samtidigt som IFK fortsätter att skugga en poäng bakom.

I nästa omgång fylls förhoppningsvis Olympia igen. Då möts tvåan HIF och trean IFK. Kan man önska en lika magisk afton...